… ut från Sjöbergska palatset på Östergatan, men jag stod kvar där och jag stod kvar där … Öppnade och stängde – inifrån!
Vilket handtag! Så vackert slitet och säkert från ”tiden”.
Sjöbergska palatset, det vackra huset från 1894 bör ha en egen mässa
och det inlägget kommer längre fram.
Lovade i ett tidigare inlägg att återkomma till arkitekten Frans Ekelund (1885-1965). Ekelund var en byggmästarson från Malmö som utbildade sig vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och startade efter en kort praktik i huvudstaden ett eget arkitektkontor i Malmö 1907. De första åren bestod hans uppdrag mestadels av att rita villor, men efterhand blev projekten större. Hans verksamhet i Malmö blev relativt kortvarig, men det blev åtta bostadshus och ett hotell fram till 1913, då han utnämndes till stadsarkitekt i Landskrona. Hotell Savoy med sitt djärva formspråk var en merit som var starkt bidragande till Ekelunds utnämning i Landskrona.
Ekelunds huvudsyssla som stadsarkitekt i Landskrona blev socialt bostadsbyggande i stadens regi och inte så mycket av grandiosa byggnader. Området Egna hem, som ligger i norra delen av centrala Landskrona, tillkom på stadens initiativ med Frans Ekelund i spetsen. Utbyggnaden av Egna hem skedde i tre etapper från 1910- till 1930-talen. Till en början var husen små men under 1920-talet blev villorna allt större. Byggnaderna fick en enhetlig utformning med kalkputs, branta takfall och ljus färgsättning. Området kompletterades under 1930-talet med radhus. Utmärkande för området är de väl tilltagna trädgårdarna, vilket var typiskt för egnahemsområdena vid den tiden.
Utöver byggnader i Malmö och Landskrona ritade Frans Ekelund Röstånga Gästgivaregård och Lasarettet i Trelleborg. Nedan en förteckning över byggnader i Malmö ritade av Frans Ekelund:
En del av bostadshusen som han ritade under sin verksamhet i Malmö är rivna, men nedan nämnda står kvar än idag:
Friisgatan 6
Föreningsgatan 48 – 52
Södra Förstadsgatan 94
Östra Förstadsgatan 16/Slussgatan
Östra Förstadsgatan 19/Korsgatan
Med denna reservoarpenna har någon uttryckt tankar, känslor, idéer och undertecknat med sitt namn. Trots allt är den – nu som då – starkare än svärdet!
Ur Malmö Museers bildarkiv.
När Carolikvarteren i Malmö omgestaltades under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, försvann två gator helt och hållet, inga spår finns kvar: Mårtensgatan, belagd i källorna tidigast 1522, samt Jerusalemsgatan, vars utsträckning utgjordes av en större vattenavloppsgrop (vandlöb), som 1861 förvandlades till en gata och 1864 fick namnet Jerusalemsgatan.
Vinjettbilden tog jag 1969 och föreställer fastigheten Jerusalemsgatan 6 B. Jag stod på den parkeringsplats som kvarteret 13 Jerusalem förvandlats till. Fastigheten på bilden ligger i kvarteret 14 Hjorten, och mellan den och mig löper Jerusalemsgatan tvärs över bilden. Gatan kan anas framför fastigheten och bakom parkeringsplatsens låga staket.
I denna fastighet tillbringade jag min ungdom mellan åren 1954 och 1968. Den var den mest välbyggda, välbevarade och bastanta byggnaden i det ”förfallna” Caroliområdet och sparades därför till allra sist för att kunna inhysa rivnings- och byggnadsföretagens stora administrationer medan de gamla Carolikvarteren pulvriserades och området omgestaltades till Caroli City, nuvarande [kv Caroli].
Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare
– Ja, du där med väskan, som låtsas prata i mobil! Kan du säga mig var vi är?
– Ja, vi är på Lugnet!
– Det vet jag och jag vet också att året är 74, men var?
– Närmare vet jag inte, bara att allt ska väck!
– Jo, det har vi ju blivit varse, men tack i alla fall!
Nej, denna bild var inte lätt att placera in i gamla Lugnet, men med hjälp av ett annat foto visade det sig vara norra sidan av Södra Långgatan och mitt i bild syns baksidan av Malmströmshuset på Södra Förstadsgatan.
Där satt den!
Under en promenad på gamla väster blev jag uppmärksam på kvarteret Rosen och Liljan! Två växtnamn inklämda mellan kvarteren Diana, Lejonet, Frans Suell och Gråbröder. Ja, varför inte växtnamn? Jag blev ändå lite konfunderad och nyfiket gick jag till A.U. Isbergs handbok och historiska kartor och fick veta följande:
Kvart. n:r 39 Liljan.
Vid namngivningen av stadens kvarter hade man redan hämtat en del namn från djurvärlden, såsom Hjorten, Höken, Storken, Duvan, Fisken och Biet, till vilka sedermera även kommo namnen Tranan, den jämte Storken för Skånelandets typiska vadarefågeln, för n:r 59 och Mullvaden, det i våra trakter synnerligen vanliga, i åker- och ängsmarker grävande lilla djuret, för n:r 56. Man ville nu även ha några namn ur växtvärlden representerade, och så betecknade man kvart. n:r 39 Liljan och det söder därintill liggande n:r 52 Rosen. Härtill lär hava tagits anledning den omständigheten, att i kvarteret Rosen bodde en kvinnlig skönhet, allmänt känd under namnet Rosen, och då man tillika ville hava fram namnen på de i folkloren sedan äldsta tider även i svärmisk känslolyrik vid den tiden allmänt förekommande, såsom de ljuvligaste ansedda blommorna liljan och rosen, var ju namnkonstellationen förklarlig. Åtgärden utgjorde tillika en ridderlig honnör åt damvärlden. I den tiden lästes med hänryckning Elis Malmströms av den svenska akademien prisbelönta elegiska dikt ’Angelica’, i vars ingress hyllningen åt kvinnan genast tager sig följande typiska uttryck:
Säg mig du doftande vind, som dansar i fröjd över fälten,
såg du min lilja, o säg, såg du min rodnande ros!
Blommor dränkta i tårarnas dagg, kanhända I kyssten
flyende ängelns fot, lyckliga, gråten och dön! etc
Gode tid!
: )
Här var det glatt! Vi ser en vinterdag 1950 då isen i vallgraven utanför Malmöhus bar. Tittar man noga på bilden så kan man nog anta att det åkts en del skridsko här. Tror inte att något liknande blir möjligt den här vintern, men man vet ju aldrig …
I bakgrunden ser vi Kommendanthuset som ursprungligen byggdes på uppdrag av Gustav lll som ett förråd för Södra Skånska Kavalleriregementet och kallades Nya Tyghuset. Byggnaden, i klassicistisk stil, låg helt i linje med Gustavs smak och han lär personligen ha inspekterat huset. Byggnaden har två våningar, granitsockel och koppartak och fasaderna är putsade och målade i rött. I början av 1800-talet byggdes ovanvåningen om till ett sjukhus, medan undervåningen fortsatte att användas som förråd. Efter hand blev hela huset förråd på nytt. När Malmöhus gjordes om till fängelse användes huset av fängelsets personal och delar av huset gjordes till bostäder. År 1847 blev huset bostad åt fängelsekommendanten och det var då det fick sitt nuvarande namn, När fängelset upphörde under mellankrigstiden blev Kommendanthuset och resten av slottet nödbostäder för bostadslösa. År 1965 renoverades huset till sitt gamla utseende och blev en del av Malmö Museer. Kommendanthuset blev byggnadsminne 1993.
Den 19 november 2005 invigdes Fotografins rum, ett permanent utställningsrum på andra våningen i Kommendanthuset. Här erbjöds besökaren fotoutställningar, seminarier och workshops. Arbetet med fotografi lär nu gå in i en ny fas och den 26 november 2014 fattade Kulturnämnden i Malmö beslut om att en Arena – Lärande för hållbar utveckling – ska förverkligas i Kommendanthuset under 2015. Det innebär just nu att Fotografins rums utställningslokaler i Kommendanthuset upphör efter utställningen ”Flykt” som visas till den 6 januari 2015. Efter detta ska arbetet med att utreda formerna för ett nytt kompetenscentra för hela förvaltningens fotografiska arbete ta vid.
Foto: Gunnar Sixtensson
Jag tackar Kaj i Limhamn som läste mitt tidigare inlägg om ”Svea, Eric och Jan”, och uppmärksammade att han och jag gick i samma konfirmandgrupp. Kaj har letat i sina lådor och inom kort har jag en kopia av det omtalade gruppfotot, signerat Eric Jeppsson. Det innebär att denna gulnade minnesbunt äntligen blir komplett. Man ska aldrig ge upp! : )
Här ser vi Sveagatan, en gata vars namn är från tiden före Limhamns inkorporering med Malmö stad 1915. Varför just denna gata heter Svea framgår inte någonstans så vi får anta att Moder Svea, symbolen för Sverige, är inblandad här. För den som är intresserad av Malmös gatunamn och dess historia och utveckling kan jag rekommendera Leif Ljungbergs bok: ”Gatunamnen i Malmö”. Boken utgavs 1960 och jag är säker på att den kan köpas antikvariskt.
Bilden togs av fotograf Eric Jeppsson (1896-1972) som var verksam i Malmö 1911-1972. Jag tror till och med att han var kunglig hovfotograf. Eric Jeppsson hade sin ateljé just på Sveagatan och jag vill minnas att huset till vänster är just detta hus, som även var familjen Jeppssons bostad. Vi befinner oss i korsningen av Sveagatan och Järnvägsgatan och jag gissar att bilden är tagen på 20- eller 30-talet. Visserligen hängde staketet runt huset med långt in på 60-talet, men jag tror ändå att bilden är tagen mycket tidigare. Eric Jeppsson signerade undertecknads konfirmationsfoto, ett foto som av någon anledning aldrig blev klart. Nu är det ju definitivt för sent, men det där har jag lärt mig leva med … ; )
Jan Troell, svensk filmregissör, manusförfattare och fotograf hade under sin uppväxt i Limhamn Eric Jeppsson som mentor. Jan Troell som är född i Limhamn bodde under sin barndom strax intill Eric Jeppsson.
