Kategoriarkiv: Malmöarkitekter

Fler återträffar i bildhögen

Grosshandlare Sigurd Hedberg i Malmö


Fotograf: C W Roikjer

… hade drömmar om ett eget hus med torn, tinnar, mönstermurningar, dekorativa försänkningar, vapensköldar och ankarslut. Vidare skulle huset absolut ligga på Stora Nygatan. Han bad arkitekten Harald Boklund om hjälp med att förverkliga drömmen

… och Harald (ovan) skissade och ritade tills Sigurd blev nöjd.

År 1898 stod drömhuset på Stora Nygatan klart och det står där fortfarande, om än något förändrat.


Stora Nygatan 27 cirka 1900 Fotograf okänd

Nu är det mummel/återträff i kortlådan och eftersom jag är en notorisk tjuvlyssnare kan jag kanske komma återkomma med lite skvaller om dået. ; )

Tidigare inlägg om arkitekten Harald Boklund och Stora Nygatan 27 hittar du här: Det snöar 

Nybliven ägare

… till kvarteret nummer 7 Kolga på Skeppsbron. Till skylten alltså! Nu undrar ni klart vad i all världen ska hon med den till? Kvarteret Kolga med Kolgahuset är en del av min historia och hade jag inte varit där vid en viss tid så hade jag troligtvis haft ett annat efternamn. ; ) Ett ställe där det sa klick! Det räcker väl länge, men jag hade nog slagit till ändå för det är nåt visst med en gammal gatuskylt. Så mycket den har sett och varit med om! Lite sliten i kanterna, men vad kan man begära?

Vid mitten av 1930-talet var den nya internationella byggstilen funktionalismen etablerad i Sverige. Arkitekten Carl Axel Stoltz, son till dåvarande stadsarkitekten August Stoltz, ritade under 1930-talets senare del en serie funkisbyggnader i Malmö och till hans offentliga produktion hör bland andra Kolgahuset vid hörnet Hans Michelsensgatan och Skeppsbron, uppfört mellan 1934 och 1935. Huset var när det byggdes hamnområdets högsta hus och Cementkoncernens huvudbyggnad. Att huset många år senare hyste Rederi AB Svea är jag alldeles säker på. Idag fungerar huset som kontors- och bostadshus.

Kolga kan ha olika betydelser, men jag antar att kvarteret och huset ovan syftar på den Kolga som var en av havsguden Ägir och gudinnan Rans döttrar i nordisk mytologi. 

Han ler nog i sin himmel

Harald Boklund foto 2

… för han kan väl inte göra annat, arkitekten Harald Boklund, tänker jag efter dagens  guidade tur i Word Maritime Universitys nya lokaler i Hamnförvaltningens gamla byggnad. Kim Utzon arkitekter  och den australiensiske arkitekten Tyrone James Cobercrofts påbyggnad Urbana hängsel kan knappast vara betungande för Boklund eller dagens Malmöbor. Byggnaden som belönades med Stadsbyggnadspriset 2015 är ett fantastiskt fint möte mellan då och nu.  I dessa hängsel är man ute även när man är inne och aldrig tidigare har man väl kunnat klappa ”Tornhuset” på taket. Förutom en fin guidning blev samtliga besökare välkomnade med sång: cooperation we achieve much more precious than gold.

IMG_0840

World Maritime University i Malmö grundades 1983 av International Maritime Organization som är ett FN-organ. En normal studieperiod på WMU är fjorton månader lång. Det finns även förberedande utbildningar i studieengelska samt ett kortare program om elva månader. Studenterna bor normalt i Henrik Smiths-residenset på Disponentgatan och de har också tillgång till värdfamiljer i Malmö som de kan vända sig till för att få hjälp och stöd.En full utbildning kostar närmare en halv miljon kronor men täcks inte av det svenska systemet utan måste finansieras privat. De flesta studenter har sponsorer i form av myndigheter, organisationer eller privata företag i sina respektive hemländer. Största sponsorn är dock japanska Nippon Foundation som i år finansierar fyra professorer och studier för 22 studenter. WMU har filialer i Shanghai och Dalian (Kina).

Alfred Arwidius

aa

Arkitekten Alfred Arwidius  (1861-1915)  var son till en byggmästare. Efter examina på Malmö Latinskola, KTH och studier på Bauakademie i Berlin praktiserade han en tid för Gustaf Wickman i Stockholm. Efter studieresor i Europa återkom han så till  Malmö och startade sin egen verksamhet. Vid denna tid var jugend den förhärskande stilen som även Arwidius anammade. Hans besök i USA under 1890-talet tyder även på direkta influenser av amerikansk arkitektur. Valhallapalatset på Gustav Adolfs torg, den mest egenartade jugendskapelsen i Malmö, ritades av honom efter hans vistelse i USA. De väldiga skyltfönstren i husets bottenvåning påminner om den arkitektur som präglade Chicago under förra sekelskiftet.

Arwidius blev en av de mest anlitade och uppmärksammade av arkitekterna i Malmö vid den här tiden. Han satt i stadsfullmäktige mellan åren 1901 och 1912 och hans främsta ambition var att göra Malmö till en modern storstad. Han ritade inte bara bostadshus utan även byggnader som Malmö Brandstation på Drottninggatan, Frimurarordens hus på Isak Slaktaregatan, Lyceum för flickor på Östra Rönneholmsvägen, Försäkrings AB Skånes hus på Norra Vallgatan, Sjöbergska palatset och Wienska palatset på Östergatan.

Trots sín omfattande verksamhet i Malmö hade Arwidius även en mängd uppdrag runt om i Södra Sverige. Bland annat ritade han två kyrkor, Kävlinge kyrka och Arlövs kyrka och teatrarna i Ronneby och Landskrona, den senare tillsammans med Fredrik Sundbärg. Vidare ritade Arwidius Sparbanken i Tomelilla, Stora Hotellet i Hörby och den nu (1959) nedbrunna huvudbyggnaden vid Ronneby brunn. Han verkade även som utställningsarkitekt och ritade paviljonger till Stockholmsutställningen 1897 och var huvudansvarig arkitekt för byggnaderna till 1914 års Lantbruksmöte i Malmö. Han fick även överta det arkitektoniska ansvaret för Landskronautställningen 1913 efter Fredrik Sundbärg sedan denne avlidit.

Alfred Arwidius var en man med flera olika roller, arkitekt, politiker, lärare, fastighetsspekulant, frimurare och musiker. Hans liv speglar fullt ut den motsägelsefulla och omvälvande tid han verkade i. Han var en offentlig person, något av en kändis i stan som ofta syntes i sällskapslivet. Malmöhistorikern Einar Bager mindes honom som en distingerad, kortvuxen herre med sydländska drag. På fotografier framträder en högst modemedveten, nästan snobbig gentleman med välvaxade mustascher. Han var musikalisk, sångare i det kulturella sällskapet ’Heimdall’ och verksam inom ’Malmö Musikförening’ och ’Sydsvenska Filharmoniska föreningen’. Han hade också intressen i teatervärlden. I sina moderna idéprojekt för det moderna Malmö såg han gator och torg som scener där stadens invånare kunde flanera i skuggan av alléer och visa upp sig för varandra, gärna med orkestermusik i bakgrunden. Det är lockande att betrakta honom som något av en virtuos aktör vilken kunde ikläda sig ett otal skilda roller. Mannen under ytan gäckar oss emellertid; Arwidius framstår som en mycket gåtfull människa. Ur Arkitekterna som formade Malmö av Tyke Tykesson och Björn Magnusson Staaf.

Övre bilden: Hörnfastigheten Amiralsgatan 4/Kungsgatan 10 signerad Alfred Arwidius
och uppförd 1903.

Salomon Sörensen

Epidemisjukhuset

Passerade under dagen denna byggnad, gamla Epidemisjukhuset i Malmö från 1904, och fick bevittna rivningen av den. Sjukhusområdet ska förnyas för att bli en del av staden och självklart måste sjukvården ha ändamålsenliga lokaler, men det var ändå en sorglig syn.

epedemisjukhuset 2

Arkitekt Salomon Sörensen (1856-1937) var den som ritade sjukhusets huvudbyggnad från 1896 som står kvar än idag. Sörensen var ansvarig för hela områdets utformning och ritade fram till 1930-talets början samtliga sjukhusets byggnader.

Sörensen föddes i Lund där fadern var verksam som byggmästare och arkitekt. Efter studier på Konstakademien i Köpenhamn gjorde han en längre studieresa i Europa och etablerade efter detta egen verksamhet i Malmö. År 1893 blev han utnämnd till stadsarkitekt i Malmö vilket innebar ett ansvar för stadens egna byggnadsprojekt och denna befattning innehade han till 1924. Slakthuset, Vattentornet vid Södervärn, Saluhallen vid Föreningstorget, Flensburgska barnsjukhuset, Mellersta Förstadsskolan och Östra Förstadsskolan är några av Sörensens kända skapelser. Han hade även en stor mängd uppdrag utanför Malmö. Förutom sjukhusbyggnader på flera orter står han bland annat bakom kyrkor, bankbyggnader och universitetsinstitutioner. Han ritade även några villor som sedan länge är rivna. Även sin egen villa Quisisana, ”Här hämtas hälsa”, på Limhamnsvägen ritade han, men även denna är riven. Han avled i Köpenhamn där han bodde mellan åren 1933 och 1937.

Saluhallen södra

Men än lever Salomon Sörensen! Som här exempelvis Saluhallen på Föreningsgatan.

Synagogan – med kärleksbomber!

Synagogan 2

Den Mosaiska församlingen i Malmö bildades år 1871 och det fanns då omkring 200 judar i Malmö, men det dröjde till början av 1890-talet innan man började diskutera byggandet av en egen synagoga. Drätselkammaren erbjöd 1896 församlingen en tomt vid Föreningsgatan, men kostnaderna för byggandet ansågs för höga och projektet kom därför att vila några år.

En av arkitekten John Smedbergs (se tidigare inlägg)  lärare vid konstakademin och arkitekt bakom byggandet av Enskilda Bankens byggnad vid Östergatan i Malmö var Ernst Abraham Jacobsson. Unge Smedberg lärde känna Ernst Jacobssons syster Nanna Carolina under sin vistelse i Paris och tycke uppstod. När Smedberg hade etablerat sig i Malmö gifte paret sig. Familjen Jacobsson var av judisk börd och detta kan ha bidragit till att John Smedberg i oktober 1901 fick i uppdrag att utföra ritningarna till synagogan. Redan efter någon månad hade ritningarna godkänts, men det dröjde ytterligare ett år innan bygget startades. Synagogan invigdes den 20 september 1903.

John Smedberg

… var en ung man då han år 1878 mötte ett Malmö som ännu hade kvar mycket av sin medeltida prägel, men som likt världen i övrigt stod inför industrialiseringen och den genomgripande förändring den ledde till. John Smedberg (1851-1913) blev en av de arkitekter som gav Malmö sitt nya ansikte.

Pauli

Utbildning och kunskap var en av industrialismens viktigaste förutsättningar och Smedberg kom till staden som lärare för att undervisa vid Tekniska Elementarskolan där ingenjörerna utbildades. John Smedberg själv hade en grundlig utbildning. Han var redan som 17-åring elev vid avdelningen för byggnadskonst vid Konstakademin i sin hemstaden Stockholm. Sin sista utbildning förlade han till Paris och den berömda Ecole des Beaux-Arts. Han stannade två år i Paris och reste 1877 vidare till Rom där han under sin vistelse fick kännedom om ett ledigförklarat lektorat vid Tekniska Elementarskolan i Malmö. Han sökte tjänsten och i sin ansökan skrev han, att hans håg alltid stått till lärarkallet. År 1883 blev han också föreståndare för Tekniska Yrkesskolan och till detta kom offentliga uppdrag i stadens tjänst och under 1880- och 90-talen var han ibland tillfälligt förordnad stadsarkitekt. Parallellt med allt detta etablerade han sig även som praktiserande arkitekt.

Smedbergs arkitektverksamhet täckte in många byggnadstyper, med allt från skolor till bankbyggnader och vanliga hyreshus, men endast ett mindre antal ritningar till vanliga bostadshus har signerats av honom. Smedberg ritade nio av femton skolbyggnader som uppfördes under hans tid i Malmö, så man kan nog säga att rita skolor blev hans huvuduppgift.  Han var fast förankrad i 1800-talets stiltänkande, men strävade efter att varje byggnad skulle få ett för sitt innehåll passande yttre. Skolorna var av olika slag: folkskolor, läroverk, flickskola, tekniska skolor och navigationsskola. Sina första uppdrag fick Smedberg i början av 1880-talet av skolrådet i Malmö. För sitt innehåll passande yttre tycker jag låter spännande och det ger mig möjlighet att nyfiket och med ett ”hur tänkte han här” möta Smedbergs gamla skolbyggnader igen – Högre Allmänna Läroverket för flickor, Johannesskolan, Tekniska Läroverket/Pauliskolan för att bara nämna några …

Blogginlägget kan jag inte avsluta utan att nämna några andra kända och vackra byggnader i Malmö signerade John Smedberg – Elverket, Stadsbiblioteket, Gamla Riksbanken och Synagogan. Bilder av dessa byggnader kommer i framtida inlägg.

Mer om förra sekelskiftets Malmöarkitekter hittar du i Arkitekterna som formade Malmö av Tyke Tykesson och Björn Magnusson Staaf.

Frans Ekelund

Savoy

Lovade i ett tidigare inlägg att återkomma till arkitekten Frans Ekelund (1885-1965). Ekelund var en byggmästarson från Malmö som utbildade sig vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och startade efter en kort praktik i huvudstaden ett eget arkitektkontor i Malmö 1907. De första åren bestod hans uppdrag mestadels av att rita villor, men efterhand blev projekten större. Hans verksamhet i Malmö blev relativt kortvarig, men det blev åtta bostadshus och ett hotell fram till 1913, då han utnämndes till stadsarkitekt i Landskrona. Hotell Savoy med sitt djärva formspråk var en merit som var starkt bidragande till Ekelunds utnämning i Landskrona.

Ekelunds huvudsyssla som stadsarkitekt i Landskrona blev socialt bostadsbyggande i stadens regi och inte så mycket av grandiosa byggnader. Området Egna hem, som ligger i norra delen av centrala Landskrona, tillkom på stadens initiativ med Frans Ekelund i spetsen. Utbyggnaden av Egna hem skedde i tre etapper från 1910- till 1930-talen. Till en början var husen små men under 1920-talet blev villorna allt större. Byggnaderna fick en enhetlig utformning med kalkputs, branta takfall och ljus färgsättning. Området kompletterades under 1930-talet med radhus. Utmärkande för området är de väl tilltagna trädgårdarna, vilket var typiskt för egnahemsområdena vid den tiden.

Utöver byggnader i Malmö och Landskrona ritade Frans Ekelund Röstånga Gästgivaregård och Lasarettet i Trelleborg. Nedan en förteckning över byggnader i Malmö ritade av Frans Ekelund:

En del av bostadshusen som han ritade under sin verksamhet i Malmö är rivna, men nedan nämnda står kvar än idag:
Friisgatan 6
Föreningsgatan 48 – 52
Södra Förstadsgatan 94
Östra Förstadsgatan 16/Slussgatan
Östra Förstadsgatan 19/Korsgatan

Invigningen av den första offentliga julgranen i Malmö

Julgran på Davidhallstorg 1936

… står det att läsa under denna bild i Malmö museers bildarkiv. Bilden är tagen 1936 och platsen är Davidshallstorg. Det står också att Axel Stenberg var initiativtagare till denna gran och jag antar att man menar arkitekten Axel Stenberg (1866 – 1947).

Axel Stenberg föddes i Lund och lärde muraryrket av sin far. Han gick i lära hos Lundaarkitekten Henrik Sjöström och praktiserade därefter i Karlskrona. Från 1889 studerade han vid Byggnadsyrkesskolan i Stockholm, med avgångsbetyg 1892. Efter en kort tid i Berlin återkom han till Sverige, bosatte sig i Malmö och etablerade sig som byggmästare och arkitekt. Flera av de byggnader Stenberg ritade uppförde han i egen regi på fastigheter han själv ägde. Efterhand fick han även andra uppdrag, företrädesvis bostadshus, men också många industribyggnader. Stenberg engagerade sig också under lång tid som biografägare.  En av hans mera kända byggnader är Victoriateatern på Södra Förstadsgatan. Mer om Axel Stenberg finns bland annat att läsa i ”Arkitekterna som formade Malmö” skriven av Tyke Tykesson och Björn Magnusson Staaf.

Tillbaka till julgranen … Eftersom Axel Stenberg ägde ett flerbostadshus på Davidshallstorg 8, så antar jag att man menar att den första offentliga julgranen på just detta torg. För visst är bilden härunder, tagen av Otto Ohm, av tidigare datum än den översta? Eller är granen på Gustav Adolfs torg ditkommen på ett privat initiativ?! Nej, Malmöborna behövde nog inte vänta ända till 1936 för att få en offentlig julgran.

Julgran på Gustav Adolfs torg Malmö 1930-tal

Det snöar …

Stora Nygatan Harald Boklunds hus

… på Boklunds hus, det vackra tegelröda som ligger på Stora Nygatan, intill Pandurohuset. Detta hus som stod färdigt omkring 1900 byggdes åt grosshandlaren Sigurd Hedberg. Sockelvåning i granit, sedan förbländertegel och både rundbågiga och spetsbågiga fönster i grupper på två eller tre med kolonetter mellan. Därtill mönstermurningar, blinderingar, vapensköldar och ankarslut. Och som kulmen ett fyrverkeri av rytmiskt fördelade gavlar och torn, alla olika. Det största tornet försågs med  ’skyttebalkong’ och en spira som slutade fyrtio meter över gatan.

I september 1939 signerade stadsarkitekt Carl-Axel Stoltz  en förändring av Hedbergs hus. En förändring som kan beskrivas som en halshuggning. Allt ovanför fjärde våningen (torn, frontespis och valmtak) avlägsnades och ersattes med horisontal taklinje och en låg båtruff’ på tornets plats. En av motiveringarna till mordet lär ha varit att huset bättre skulle passa in till Stoltz ritning av nybygget på hörnet Djäknegatan och Stora Nygatan.

Vem var då Harald Boklund vars verk utsattes för detta?
Harald Boklund (1868 – 1924)  föddes  in i Stockholms kulturelit 1868. Fadern var professor i måleri och Konstakademiens direktör, modern en förmögen och bildad tyska. Barnen Boklund växte upp i paradvåningen över akademien. Efter ett par år på KTH fortsatte Boklund sina studier på Bauakademie i Berlin och därefter praktiserade han några år i Berlin. År 1894 etablerade han sig i Malmö tillsammans med August Lindvall. Firman Lindvall & Boklund hade under några år mängder av uppdrag i hela södra Sverige. Samarbetet fick ett snöpligt slut med en rättsprocess. Byggandet av Apoteket Lejonet följdes av en konflikt med byggherren apotekare Tesch, en brytning mellan arkitektkompanjonerna och personlig konkurs för Harald Boklund. Bakom pärlan på Stortorget döljer sig alltså en bitter historia.

Sekelskiftet 1900 blev en brytpunkt både för  Harald Boklund och för arkitekturidealen. 1890-talets fantasifulla stilblandningar dömdes ut – och allra mest föraktades överlastade varianter från Berlin. Jugend och nationalromantik stod för dörren. Under 1910-talet realiserades få av Boklunds projekt och han ägnade istället mycket energi åt Byggnadstidningen som han började ge ut 1908. Han deltog dessutom intensivt i förberedelserna för Baltiska utställningen 1914.

Av Haralds Boklunds egna byggnader i Malmö kan nämnas Hamnförvaltningen, Vattentornet i Pildammsparken, Petribron och Mälarbron. Boklund har även ritat flera bostadshus, bland annat i Rörsjöstaden.

Tillbaka till Stora Nygatan. Det kapade huset är trots avsaknaden av torn och tinnar fortfarande mycket vackert och kikar ni upp mot fasaden får ni se mönstermurningar, dekorativa försänkningar, vapensköldar och ankarslut. Kan lova att insidan inte heller gör en besviken, men det tar vi en annan gång.